måndag 24 augusti 2009

Dejtpreskription


I helgen, i min mobiltelefon så fanns han där. Ikväll när jag slog på tv:n så fanns han även där. Det var "Fotbollskväll" på tv och för en sekund så täcktes rutan av hans nuna. Brought back some memories.

Vi träffades första gången när han var 21 år. Jag något äldre. Vi umgicks ett tag och han var väldigt förtjust i mig då men jag var mest smickrad. En genomtrevlig och skarp kille med farligt vältränad kropp. Det var väldigt lockande, men jag avböjde. Några år senare möttes vi av en slump igen. Han var fortfarande väldigt förtjust och jag var fortfarande mest smickrad men behövde bekräftelsen. Under några veckors tid tränade vi ihop, käkade ihop och hade det bara riktigt trevligt. Jag visste inte riktigt vad han hade för avsikter men utgick från att han precis som jag var ute efter lite kravlös bekräftelse och trevligt umgänge. Inte nödvändigtvis förenat med snusk.

Hursomhaver. Det gick som det gick. En sen kväll hånglade han upp mig på sin soffa, han slängde upp mig på sängen och utförde helt a-okay oralsex. Han svettades som en gris på ryggen vilket förstörde det hela en aning för mig (var skulle jag placera mina händer? Hans rygg var täckt av klistersvett..) men inte tillräckligt för att det skulle sabba hela upplevelsen. Jag återgäldade inte den utförda tjänsten men Fotbollsproffset var så fokuserad på att tillfredsställa mig att han knappt märkte att han blev utan (kravlöst på riktigt!).

Han var - och är - en sån otroligt omhändertagande kille och egentligen så rätt på alla sätt. Men det var något med hans kroppsdoft som fick mig helt off. Den repellerade mig totalt. Ju mer jag insöp den, desto mer illa mådde jag. Som en nygravid kvinna som tvingas gå genom Feskekörka ungefär.

Och värre skulle det bli.. När jag lånade hans toalett efter sexet så kom dödsstöten. I samma stund som jag placerade min nakna lekamen på toalettsitsen slog en urinodör emot mig. Jag kunde inte tro mina näsborrar. Vilken tämligen fräsch och angelägen kille undlåter att grundligt rengöra badrummet inför ett planerat dambesök? Toaletten var fullkomligt ingrodd av piss. Jag klädde på mig och promenerade hem, fullkomligt genomäcklad. Killar: om ni bara hinner städa ett rum inför dejten, satsa all energi på ett fräscht badrum. (Hinner ni, ta sedan köket!) Jag känner kvinnor som inte behöver se mer än en mans - eller kvinnas - badrum för att veta om det är värt att ödsla energi. Är badrummet ofräscht är killen ofräsch. As simple as that. Ett förhållningssätt jag skriver under på, vilken dag som helst.

Redan när Fotbollsproffset avskedspussade mig i trapphuset funderade jag på hur jag skulle kunna krångla mig ur den här oredan. Jag fegade mig ur och skickade ett sms några dagar senare där jag förklarade att jag aldrig menat att bli mer än hans vän. Han blev missnöjd men klistrade på en god min.

Två veckor senare satt jag på tunnelbanan på väg hem från en fullkomligt usel dejt* då Fotbollsproffset sms:ade och sa att han tappat sina hemnycklar och behövde någonstans att sova. (Hört den förut..?) Jag förklarade att vi inte hade den sortens relation, men han var full och hans sms-tumme urartade en aning där budskapet gick från att beskriva sina känslor för mig till vilken hemsk människa jag var. Det var en osammanhängande gröt av elakheter som lång väg osade sårade känslor lika mycket som hans badrum stank piss. Efter det var det kalla handen från hans sida. Tills i lördags natt.

Jag väcktes klockan fyra på natten av en ilsken mobilsignal. Fotbollsproffset har nog aldrig varit fullare och det gick inte att höra vad han sa. Tveksamt ens om han visste vem han ringt. Fascinerande dock att han sparat mitt nummer. Jag hade inte sparat hans.

Det fick mig att fundera över dejtpreskription. Hur lång är den egentligen? Hur lång tid löper innan man känner sig redo att radera gamla dejter och ex ur sitt liv - och sin mobil? Min dejtpreskription ligger på nånstans mellan 1 dag och 4 år. Fotbollsproffset preskriberades efter 3 veckor.




* Mer om Snusomanen - dejtpreskription 1 vecka - vid ett senare tillfälle.

1 kommentar:

chris sa...

synd att du inte skriver så ofta! hittade din blogg precis och du är både smart och rolig. dina tankar om sms-spelet och dejtingsajter är ju klockrena, man känner igen sig sådär läskigt mycket. just i sms-frågan borde man helt klart ta till sig lite av killars nonchalans och inte vara så JÄVLA nojig jämt.