onsdag 15 juli 2009

Lamborghini


Jag och H skulle egentligen bara vara i Rom i fyra dagar, men jag bestämde mig för att stanna kvar lite längre än H. Efter viss övertalan så åkte jag upp till Bologna och hälsade på Francesco på hans familjs vingård. Det blev en del blötande och stötande eftersom vi inte talas vid så ofta. Mycket har hunnit hända för oss båda sedan vi senast sågs på daglig basis. Det var under 2002 - the good ol' days - som vi lärde känna varandra på HBS. Francesco är en typisk italienare uti minsta stereotypa detalj. Fast han har aldrig varit sliskig. Tja.. Åtminstone inte mot mig. Men då är vi nästan som syster och bror också.

Francesco ska alltid slå på stort. Bara för att jag är hans "sorella" betyder det inte att han inte vill impa. Jag hämtades i limo på flygplatsen och väl på the estates blev det en hel del vin- och skumpahinkande (för min del), alltför många cigaretter (för Francescos del) och en jävla massa skitsnack (för bådas vår del).

Francesco berättade om flickor han träffat de senaste åren. Om hur han fortfarande var singel och hade ordentligt svårt att träffa någon som var god nog och hur hans mamma börjat tjata efter barnbarn. Jag kunde inte annat än flina åt honom, Francesco; mammas lille gosse. Jag berättade om mina eskapader. Vi försökte ge varandra råd, vilket som vanligt visade sig vara helt omöjligt eftersom vi är barn av två olika världar. Vad som funkar i Italien skulle aldrig funka i Sverige och vice versa. Vi agreed to disagree och fortsatte fördöma varandras strategier i singeldjungeln och skrattade åt varandras dåliga dejt-historier.

En fantastisk vecka rundades av med en helgutflykt i provinsen med Joline bakom ratten i Francescos vita Lamborghini Countach.*

Jag flög hem med ett leende på läpparna, energidepåerna påfyllda och med tydliga instruktioner om vad som behövde göras åt Gentlemannen. Där var faktiskt jag och Francesco helt ense.


* Francesco är väl införstådd i min kukförlängarhypotes om män som har sportbilar och/eller kör bil snabbt. Hans försvar är att man inte kan köra långsamt om man äger en lamborghini och att bilarna funnits i familjen i flera generationer nu. Att man inte kan köra långsamt om man kör lamborghini är jag benägen att hålla med honom om, men beträffande generationsfaktorn upplyste jag honom om att storleken är genetiskt betingad, dvs går i arv. Det garvade han bara åt och sa att det kan ligga nåt i det för hans farfar kallades ju för "pene piccolo"..

Inga kommentarer: